Jag har varit off i nästan en vecka nu och om jag ska vara ärlig har det varit meningen. När det har gått bra för mig med rehaben så har jag vrålat i ett inlägg att allt går så bra nu och att jag är bäst. Fast denna veckan har jag väntat, jag har inte velat se att jag har fått bakslag på en dag igen utan jag har tagit en dag i taget.

Det hela började för prick en vecka sen, i måndags. Som vanligt skulle jag på ett sjukgymnastbesök i Göteborg. Lotte bad mig börja med mina tråkiga övningar som jag gjort i 3 månaders tid. Men så hände det.. i slutet av träningen bad hon mig att sätta mig i den sittande benpressen och jag strålade nog som en sol, fast ännu starkare! Jag fick köra 2x15/10 kg med båda benen och sen 2x10/5kg med ett ben i taget. OCH JAG KLARADE DET. Jag pissade rent ut sagt på mitt knä för nu var det min tur! Vi börjar bli vänner lite mer nu också.. för vi ska ju faktiskt hålla ihop hela livet.

Nu har jag kört med vikter i en vecka och det har inte svullnat upp. Snacka om att jag har lurat mitt knä...! Nu har jag haft träningsvärk i 2 dagar och jag känner att jag lever igen.