Jag drömde om handboll inatt igen. Under en träning fick jag spela på kanten och jag var en aning seg i fötterna men kondisen låg på topp. Jag gjorde ett inspring från kanten in i 3:a zonen och jag fick ett inspel. Jag skjöt på mål och vår målvkat Klara Forsberg stod i mål. Hon räddade gång på gång och det var precis som om jag skjöt mot en vägg. På tredje försöket gjorde jag mål och då hör jag min tränare skrika: EMMA, DU ÄR GRYM OCH 5 MÅNADER EFTER OPERATIONEN GÖR DU DITT FÖRSTA MÅL!

Visst, det är orimligt att komma tillbaka efter 5 månader men i drömmen kändes det som att jag hade lyckats och jag kände mig bäst i hela världen. Idag har jag legat med is på knäet hela dagen. Jag får bara träna varannan dag på grund av svullnanden men nu i helgen tyckte Lotte att jag skulle ta det lugnare och bara köra rörlighetsträning som att dingla. Hoppas att det kommer att bli bättre för snart är det min tur att köra järnet!