Sara Bergh om tillfälligheter

Igår var jag arg, (himla bra första intryck jag gör va?!) och då trotsade jag mitt 4 veckor nya korsband och tog en kvällspromenad. Ipoden på högsta volym och bara gå. Gå gå gå. Inte vara på väg någonstans, utan bara för att gå.

Jag har en spelningslista på ipoden som heter träning. Den lyssnar jag nästan enbart på nu, för att det enda jag gör är att träna. Låt nr 3 på denna spellista är min favoritlåt of all time. (alltså seriöst, den är bara bäst, kan inte ens byta ringsignal för att den är så bra) och den hade jag på repeat igårkväll. Alla som känner mig vet givetvis att det är the killers med ”when you were young”. Jag har nog lyssnat på den tusentals gånger och jag tröttnar aldrig, men idag var det första gången jag verkligen lyssnade på den och då slog detta mig:

Can we climb this mountain
I don't know
Higher now than ever before
I know we can make it if we take it slow
Let's take it easy
Easy now, watch it go

Så sjunger dem.  Och efter att ha lyssnat på den nästan dagligen i 4-5 år inser jag av ren tillfällighet hur ”we” representerar jag och mitt knä och ”this mountain” är all den träning jag har framför mig för att spela handboll igen. Jag vet också att jag måste låta detta ta sin tid, låta varje motgång och medgång föra med sig sitt steg framåt. Det går inte över en natt och det är ingen idé att stressa. Jag kommer komma fram snabbare om jag tar det lugnt, kan låta konstigt men så är det. Helt sjukt var det när jag insåg att just nu så är denna låten en spegelbild av mitt liv.

Jag struntar i att göra en presentation om mig själv, för det har jag gjort en gång förut (läs här). När Emma bad mig gästblogga blev jag tokglad, jag älskar verkligen hennes blogg och den har verkligen hjälpt mig att fatta det svåra beslutet att ta sig tillbaka. Genom att Emma hjälper sig själv på detta offentliga sätt kan hon hjälpa andra i samma sits och hela den grejen tycker jag bara är så fin av henne. Och nu ska jag få vara en del av detta! Vilken dröm va?! Tack Emma för att du tror så på mig, jag ska inte göra dig besviken.

 
Där ser ni, drömmar går i uppfyllelse. Nästa dröm på listan, att få spela handboll igen!