58 - Elitserien damer
Av ren impuls slängde sig jag, Carro och Camilla in oss i bilen för att åka till Heidhallen. I torsdags var det nämligen match mellan BK Heid och Skövde HF i Elitserien. Matchen började med mycket känslor vilket jag älskar. Heids målvakt Liza Knutsson hade jag inte tackat nej till att ha bakom mig i försvaret. Hon har en riktigt go och hes röst som hörs i hela hallen och jag skulle bli oerhört peppad.
Efter 7 minuter in i matchen har Heid bollen och helt plötsligt hör man ett skrik. Mellan höger 2 och höger 3 faller Sofia Berndtsson, Heids nya M6, ihop. Mina händer flyger upp mot mitt ansikte och jag kände igen det där skriket. Ett skrik som kommer allra längst inifrån. Ett skrik som får en att tappa andan. Skriket som betyder korsbandskada.
Sofia Berndtsson är Frölundatjejen som efter spel i både Sävehof och Norge börjat i BK Heid inför vårsäsongen. Precis innan spelade hon i Norges bästa klubb Larvik och i en intervju anser hon att skillnaden mellan norsk och svensk handboll är att farten är högre och det blir många fler mål. Nu har hon en operation framför sig och mycket rehab precis som jag. Jag fick hålla tårarna tillbaka och jag kände hur det högg till i bröstet. Ännu en tjej som skadar sig, en för mycket.
Matchen slutade 22-26 till Skövde HF
jag vill bara önska ett jättestort lycka till i morgon! Jag är övertygad över att det kommer gå bra!
vi hörs säkert någon dag i veckan.
och som jag har sagt innan, du är stark emma!
Kramar!
Tack för svar Emma. Det uppskattar jag. Råkade precis gå in på en hemsida fullt med korsbandsbilder (efter operation), och tårarna bara kom. jag tror jag hellre vill försvinna än att opereras men jag har bestämt mig! JAG SKA OPERERAS! Min hjärna säger "skit i det för att du vågar inte" men mitt hjärta säger "handbollen betyder så jävla mycket för dig och du satsar ju på att bli handbolls proffs, så varför sluta nu när du är som bäst?" Jag kan inte sluta med handbollen! Jag är med i Skånelaget och många tränare sade att jag är den bästa linjen som finns i Sverige (i våran ålder). Allt talar för att jag ska fortsätta men operationen är en väldigt stor grej och jag gråter nästan varje dag för det.
Men JAG VET att du kommer klara det super bra och jag ser fram emot vad du kommer skriva i dina kommande inlägg. Berätta gärna så detaljerat som möjligt. Blir peppad om du klarar det och säger efteråt att det inte var så farligt som jag tror. Älskar din styrka som du visa.
Kramar från en vän som kommer tänka på dig imorgon! <3
