Elin kommer och vi springer intervaller. 1 minut löpning 100%, 30 sekunder vila. Som sedan upprepades 10 gånger. Det tog 15 minuter, men de var de 15 jobbigaste minuterna på detta året. Ibland kan vi gå och skrika på varandra. Att vi är så jävla bra, att det är ingen som kommer och klappa en på axeln efter det här, utan det är bara VI som vet vad vi har gjort. Och ibland säger vi att det känns enda in i hjärtat. 

Detta året kan har varit det bästa i mitt liv inom träning. Eller får man skryta i Sverige? 12 maj, Göteborgsvarvet, 21km. En tid som jag aldrig kunde föreställa mig, 1:48:59 h. Sedan blev det försäsong med a-laget, och måndagarna uppe i Skatås har varit träningar där man velat spy. Konstigt att det aldrig kom något för jag tyckte att jag sprang som en jag vet inte vad. Sista juni fick jag reda på att jag skulle få kontrakt. När jag gick ut ur hallen var jag i chock. De hade sett min vilja... äntligen. På twitter skrev jag så här: "Juli blir en köttar-månad efter dagens besked. Så jävla lycklig. Ingen talang eller bomb-skytt, men man kommer långt på vilja".

Efter de värsta 15 minuterna tar vi vidare oss till backen. Lite grodhopp och skridskohopp. Vi skriker att våra ben är för jävla tunga. Regnet öser ner ännu mer och vi drar oss mot Nolhagahallen som förövrigt var låst. Vi går ner mot omklädningsrummen och Elin säger att hon inte klarar av den här lukten ännu. Handbollslukten. Båda två vill vara lediga lite till, men sen vet vi att om två veckor kommer vi att älska det igen. För den känslan man känner minuterna inför första seriematchen kan vara en av de finaste i hela världen. Vi ligger på ett smutsigt golv och kör armhävningar. 100st sammanlagt. Eller nu ska jag inte ljuga. Elin gjorde 100 armhävningar och jag gjorde lite annat. Känns som jag tänjt ut bröstmuskeln. 

Och när jag skriver att jag vill vara ledig lite till från handbollen är nog också en lögn. I förra veckan spelade vi Partillecup på Heden. Och vi tog hem hela skiten. Det borde jag egentligen skriva ett enskilt inlägg om. Så får det bli! Guldmedaljen ligger fint i hyllan. På torsdag åker jag till Åhus för att spela beachhandboll och sen är det typ bara en vecka kvar tills försäsong 2 börjar. Mitt liv.