Förra veckan hos fotspecialisten var sjuk. Jag fick komma in i rummet och ställa mig framför en spegel och han började mäta höjden på mina höfter med någon sak, och säger att mitt ena ben är kortare än det andra. Så han ställde en liten platta under min fot (det kortare benet) och om jag ska vara ärlig kände jag skillnad direkt. Mina höfter satt inte i jämnhöjd och han frågade lite frågor om jag hade ont i höften och hade svårt att sitta still. Och jag bara: Ehh ja? haha! Man brukar få ont i höften om man har ett litet kortare ben för då belastar man mer på den sidan. Jag nämnde korsbandsskadan och han sa att han var 90% säker på att det kortare benet var det skadade, och alldeles riktigt.. så var det! Så nu i efterhand kanske jag fick min skada genom det. 

Han var hur trevlig som helst och berättade om hur han ville gå fram till människor på stan och be dom komma till honom. Fast det hade låtit hur konstigt som helst och folk hade trott att han var någon gatuförsäljare, haha. Men ha sa att det har ju blivit en liten besatthet av det här med fötter, för det finns så mycket man kan förbättra. Han skrattade ju när jag kom i mina nya vita converse som jag var så stolt över att ha köpt. Tydligen en av de värsta skorna man kan gå i!

Jag fick sitta i en stol medan han "gipsade" min fot för att få en kopia av foten. Fast på den högra sidan (mitt korta ben) ska inlägget vara lite högre så att mina höfter blir jämna, hallå handikapp, haha. Han frågade vilka skor jag hade på jobbet och jag nämnde mina tofflor från märket Birkenstock. Det var så kul att prata med honom för han dissade mina tofflor direkt. Tänk en israel med en ganska rejäl brytning: "Men snälla du flicka, du tänker bara märket". Jag skrattade under hela besöket och han berättade massa roliga historier. Han har även hjälpt en del landslagsspelare i handboll, vilket kändes ännu bättre! De flesta hade sagt att det är jättekul att få nya skor, kläder m.m. från sponsorer, men det mesta är skit. Vill man ha riktiga grejer ska man gå dit. Så jag rekommenderar också Kalmi Steinfield på idrottsortopedi.se.

Fast grejen är att jag kommer fortsätta att gå i mina converse. Men aldrig spela/träna utan inlägg i skorna! De hämtas imorgon efter en veckas fixande.

Sen en fråga och ett svar från en läsare:

Hej! Jag är 13 år och älskar verkligen din blogg! Jag älskar med handboll och jag undrar hur mycket du tränade när du var in min ålder, 13 år? Kram Elsa

Hej Elsa, vad kul! Jag blir så glad att du gillar min blogg. Jag började spela handboll när jag var 11-12 år gammal och innan det tränade jag ingen sport. När jag var 13år spelade jag handboll bara för att det var kul och det är det givetvis nu också. Fast nu förstår jag lite mer att man måste träna för att komma någonstans, vilket jag inte gjorde när jag var 13år. Fast om man ser på Sävehofs ungdomar så är det toppning i ung ålder och tuffa träningar, och grejen är ju det att dom vinner många matcher och cuper. Efter min skada för snart 2 år sedan förstod jag vad träning verkligen betydde för kroppen, pga min sjukgymnast. Såååå, svaret på din fråga.. 2 handbollsträningar i veckan och 1 match. Vi började nog med gym i 13-års åldern också, så ett gympass kan räknas med.