Äntligen, äntligen har det gått framåt! Ni anar inte hur nervös jag har varit under dagen inför kvällsbesöket hos sjukgymnasten. Fast det behövde jag inte alls vara! Svullnaden hade gått ner en del, jag kan i princip sträcka ut hela knäleden och på en vecka har jag kunnat böja knäet ytterligare 15grader. Förra måndagen 120grader, denna måndagen 135 grader! Jag var som ett litet barn i rehabsalen när jag fick höra att jag skulle få två nya övningar och en skulle innehålla vikt. Jag ska sitta på en stol och spänna fast en vikt på 2-3kg runt fotleden, lyfta benet så högt jag kan och sedan gå sakta tillbaka igen. Jag klarade 3 kg och Lotte berättade att när jag klarar 4kg får jag börja gå på maskinerna. Vill ni veta en sak som är grymt bra också? Jag har fått träningsvärk! Vaderna skriker lite smått och lårsmuskeln är helt slut. JAG ÄLSKAR DETTA! Får dock se om jag skriver samma sak när försäsongen börjar, hmm.

Ett enda besök och sjukgymnasten fick mig att blir mer positiv. 1 månad och 4 dagar sen jag opererade mig och just nu kan jag inte känna mig mer taggad. Sara Bergh som gästbloggade opererades sig för ca en vecka sen och tjejen har damp precis som jag och detta älskas! I de senaste mailet visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta:

Det finns bara ett ord för denna tjejen: taggad!